Astronomi
   Del 1 - lite om min egen astronomiska verksamhet
Här avser jag att bidra med några enklare egna iaktagelser, samt annat som på något sätt kan hävisas till det området.



Solen har f

l

äckar

Ovan en bild på Solen med solfläckar, tagen av mig själv den 3 september 2013 kl runt kl 15:00. Genom ett teleskop (Celestron NexStar SLT 127, av typ Maksutov-Cassegrain), försett med ett solfilter framför objektivet för att begränsa ljuset till för ögat och kameran ofarliga proportioner. Samt en gul filter i okuläret för att förbättra bildens kontrast. Bilden är tagen med en vanlig digitalkamera riktad mot teleskopets okulär. Den gula färgen ges av okulärfiltret, utan en sådan filter ser Solen ganska grå ut i foto. Trots den rätt primitiva fotoutrustningen kan man urskilja lite detaljer. Runt solfäckarna kan man se en skugga, "umbra", någonting alltid hör till solfläckar.

Solfläckar är områden med starka magnetiska fält som sticker ut ur Solens inre, vilket sänker temperaturen i området med ett par hundra grader. Det är inte särskilt mycket kallare, om man tänker på att solens fotosfär (den vi ser) har yttemperatur ca 6000 grader. Det räcker dock för att ge synbart mörkare områden, därför kallade för "solfläckar". Solfläckar kan ge upphov en magnetiska utbrott, som skickar partiklar och magnetfält genom rymden, och som inte så sällan träffar Jorden och orsakar norr- och sydsken, samt magnetiska stormar, som ibland stör tele- och datatrafiken, och även kan orsaka elavbrott.

Solfläckarna förekommer periodvis, med ett mellnrum med maxima på 11 år. Det är i själva verket en svängning med svängningdtid på 22 år, med två maxima åt varsitt håll, vilket man kan mäta på magnetfältens riktning. Det är en periodisk variation av Solens aktivitet. För även om Solen är en ganska lungn stjärna, pulserar den något, vilket de flesta stjärnor gör mer eller mindre. Det finns också mycket kraftigt pulserande sjjärnor, som kallas "variabla" stjärnor, de varierar tydligt i ljusstyrka från en tid till annan.
I bilden till vänster teleskopet med solfiltern på. Filtret är eget bygge med solfilterfolie, pappskiva och papptub. Ett gott råd är att aldrig ens försöka att titta mot solen med blotta ögat, eller sikta dit en kikare eller ett teleskop, utan en solfilter av godkänt kvaltié.

Jag är mest intresserad av sol och planetobservationer. Nebulosor, galaxer och sådant, lämnar jag åt yngre. Jag har nämligen inte längre tillräckligt bra syn för diffusa objekt, och jag blir för stel i fingrarana och får lätt nackspärr i kylan. Ordentlig kyla är nämligen förutsättning för sjärnklara vinternätter för "deep sky" observationer.


Solskivan. Photoshop manipulerad vinjettbild från eget foto.

Solen


Vår dagstjärna är en ganska medelmåttlig stjärna i universum. Den klassifieras till spektralklassen G2, om det är intressant att veta. Mer fakta finner man t.ex i Wikipedia. Solen är en stjärna i medelåldern, den beräknas att ha ungefär lika långt liv kvar som den har levt hittintills, ca 5 miljarder år. Det går ingen nöd på oss av den anledningen.

Solur


Här är en beskrivning hur man kan bygga sitt eget solur.




Här beskrivs också kortfattat de vanligaste astronomiska koordinaterna, och några grundläggande detaljer om jordbanan. Detta kan också tjäna som ett praktiskt exempel på enklare astronomiska beräkningar.
Supernova neutrino teori

En teori om hur och varför sjärnor exploderar som supernovor. Denna teori avviker från det vanligen farmställda, som beskriver explosionen som en rekyl. I stället framställs här hur de ytterst lätta och svårupptäckta partiklarna, neutrinon, kan vara huvudorsaken till explosionen.

Länk: Supernova neutrino teori  (på engelska, PDF)