A 1. Skapelsen

Av: Seppo Nurmi, 2006 – 2014 

En kort inblick på den vetenskapliga synen på universums tillblivelse, dock sedd lite ur kulturhistorisk och religionshistorisk vinkling. I början var det kaos. Det är en urgammal föreställning i många kulturer. Den moderna vetenskapen tycks också luta åt det hållet. "Big Bang" inträffar, den "stora smällen". Kort förklarat "tomheten" eller kaoset, eller vad det nu är, mer exakt kan kan inte ens vetenskapen säga det, blir instabilt och exploderar, och då uppstår ett mer eller mindre ordnat universum.

Myterna handlar ju ofta om världens skapelse. Jag vill personligen varken bekräfta eller neka en möjlig inblandning av en andlig varelse i händelseförloppet. Religion innebär naturligtvis en tro på en sådan inblandning. Till exempel har påven (Pius XII) officiellt deklarerat att teorin om "Big Bang" också stämmer med religionen (vilket dock förefaller lite dumdristigt gjort av påven, med tanke på att vetenskapen brukar behöva justera sina teorier från en tid till annan).

Hur allting började, enligt den senaste forskningen. Man bör dock komma ihåg att forskning fortskrider, och detaljerna i beskrivningen kommer säkert att ändras.

A 1.1 Big Bang, hur ett universum blir till

Skapelsen är inte färdig i och med att universum finns. Egentligen handlar det i myterna om något särskilt område på jorden, där de människor levat som skapat myten. Vi måste först få lite inblick hur den platsen blir till. Här en länk till en kort beskrivning om hur kontinenterna formas, lite jordbanans astronomi:

A 1.2. Jorden blir till

Livet uppstår, Kort beskrivning av de tidsåldrar man möter på litteraturen. Fram till Istiden brukar forskningen om rester av liv som lagrats i jorden räknas till paleontologin.

A 1.3. Geologiska och paleontologiska tidsåldrar

Den religionshistoriska epoken börjar egentligen från Istidens slut, från tidigare myter har vi knappast några spår. Arkeologi och historia är vetenskaperna om kulturens utveckling från Istiden och framåt:

A 1.4. Arkeologi och Historia, kunskapskällorna

Efter istidens slut följde en frodig och för växtligheten gynnsam period, det verkar många myter vara eniga om. Mest häpnadsväckande är att det verkar också vetenskapen bekräfta.

A.2 Istiden och den goda tiden som följde efter

Men det var inte utan att klimatförändringen orsakade katastrofer av ofantliga mått. Här är en beskrivning om förmodade geologiska översvämningskatastrofer, men som ännu är bristfälligt genomforskade.

A.3. Översvämningskatastrofer

Inom mytologin finns en del översvämningar, Bibelns berättelse om Noa är ett exempel på sådana. Det har förstås inträffat översvämningskatastrofer under forntiden, sådan händer ju också i dag. Här har jag letat efter spår på några tillräckligt stora, som kan ha lämnat urminnen som vi har kvar i vår kulturhistoria.